Anga – prästänget

5

Fastighet

Anga annex 1:1

5

Areal

3,5 hektar

5

Markägare

kyrkan

5

Brukare

Anga sockenförening och campus Gotland

Info om slåtter och annat
  • Här är datum för fagning
  • Här är datum för slåtter

Kyrkans jord har påverkats mindre av skiften och markägarbyten än annan mark. Därför är det särskilt i prästängarna som man kan tänka sig att slåtter pågått utan avbrott sedan mycket länge. Här i Anga prästänge finns uppskattningar att marken slagits årligen sedan minst 1 500 år! Husgrunder och stensträngar i samma skifte, öster om landsvägen, visar på mänsklig verksamhet sedan järnålder. Skattläggningskartan över socknen år 1700 visar att markerna från kyrkan ned mot Suderbys till stor del brukades som äng på den tiden. Det mesta är idag åker, något betas och en del har fått växa igen till lövskog. Just prästänget har nyttjats som slåttermark i all tid, alltså ända sedan järnåldern och fram i vår tid.

Änget är välbesökt på sommaren för sin märkliga örtrikedom. På denna lilla yta samsas ängsväxter som på mycket få andra platser i Sverige. Här finns en mängd olika gräs, halvgräs, orkidéer och andra örter. Bland det mest speciella är blodtoppen och svensk ögontröst. Svensk ögontröst är en tidigblommande variant som nästan helt har försvunnit på grund av den minskade ängshävden. Just här har den sin bästa växtplats i hela landet.

Här växer huvudsakligen tall, ask och björk, tillsammans med hassel och någon enstaka ek.

Anga prästänge har efterbetats, men det upphörde under 1970-talet. Klappning gjordes 1972, och sedan åter 1996. Under senare delen av 1900-talet höll Olof Broberg, Stenstugu i Anga, för hävden. Före honom sköttes marken av Gustav Wahlquist och sedan Nils Hansson. År 2000 tog Ambjörn Stjernholm och hans familj vid. Numera ansvarar Anga sockenförening för hävden av prästänget, i samarbete med campus Gotland (vid Uppsala universitet). Arealen utökades från 1,6 hektar till nuvarande 3,5 hektar, och en bandtun sattes upp runt hela området.

Sedan år 1998 är prästänget del av ett kyrkoreservat. Änget är sedan 2005 ett s.k. Natura2000-område, alltså en del i ett europeiskt nätverk av skyddade områden. Änget är beskrivet av Urban Ekstam i Naturvårdsverkets bok om ängar (1998) och även av Magnus Martinsson (1999).