Bunge – Bungemuséets ängar

Bungemuséets ängar i Bunge 2014
5

Fastighet

Bunge annex 1:10

5

Areal

4,0 hektar

5

Markägare

kulturhistoriska muséet i Bunge

5

Brukare

kulturhistoriska muséet i Bunge

Info om slåtter och annat
  • Här är datum för fagning
  • Här är datum för slåtter

Bungemuséet med dess kulturhistoriskt intressanta byggnader ligger i, och är intimt sammanflätat med änget. Muséets olika byggnader ligger utspridda i den gamla ängesmarken, men trots detta kan man ännu ana den tidigare ängeskaraktären genom att träd och buskar på flera ställen växer i dungar och vastar, omväxlande med olikstora öppna gläntor. I ängets centrala del ligger en vattenfylld damm. Ett antal fornlämningar finns på museiområdet, vissa är hitflyttade eller rekonstuerade. Här finns gravfält, slipsten, bildstenar, runstenar med mera. Änget har troligen skötts på samma sätt som nu under hela muséets tid, det vill säga sedan 1907.

Markerna är rika på lågvuxna ekar, men här växer även oxel, ask och någon tall och idegran. En del hassel och några fina hagtornsträd finns också. År 1741 passerade Carl von Linné här: ”Ängarna som lågo på högra handen, sedan vi sett Bunga, hade vid sina gärdsgårdar liksom planterade häckar av ask, rönn, slån, oxel och hagtorn, att man med möda kunde där inkomma. Oxlar växte i desse ängar i större myckenhet än på något annat ställe.”

Att änget är en del av Bungemuséet gör att det har ojämförligt flest besökare av alla ängar på Gotland. Där området inte trampats till stigar växer en örtrik ängsflora, med bland annat slåtterfibbla, solvända och flera orkidéer.

År 2008, alltså ganska jämnt 100 år efter att ängsmarkerna började skötas i muséets regi, utvidgades de så att de nu omfattar ytterligare två delar. De kallas torränge och sudertäppu. Tillsammans är det område som sköts med slåtter numera dubbelt så stort som tidigare.