Halla – klosteränget

Halla klosteränge 2015
5

Fastighet

Roma Kloster 2:12

5

Areal

1,5 hektar

5

Markägare

kyrkan & Liljewalchska stiftelsen

5

Brukare

Änget slås av Björn Jonsson, Hägur i Bunge, på länsstyrelsens uppdrag.

Ängshävd

2016

  • fagning 20 april
  • slåtter under andra halvan av juli

Änget ligger i södra ändan av ett ungefär 30 hektar stort lövskogsområde. I norra delen, utanför dagens änge, finns husgrunder och stensträngar som vittnar om människans närvaro sedan åtminstone järnålder. Under medeltiden hörde marken till Roma kloster. Cistercienser-orden höll klosterverksamheten levande från mitten av 1100-talet fram till början av 1500-talet, och nyttjade klosteränget för att bärga vinterfoder till djuren. Även senare, då Sverige blivit protestantiskt och klostrets verksamhet upphört, användes marken som äng. Det framgår av skattläggningskartan från år 1699.

Ett vittnesbörd om den långvariga ängshävden är de grova ekarna. Här står ett av Gotlands större bestånd av riktigt grov ek. Fram till 1700-talet tillät inte staten att man fällde ekar vars virke skulle kunna användas till militära fartyg. Sådana ekar kallades kronekar eftersom de tillhörde kronan. Under 1820-talet släpptes det här förbudet, vilket ledde till att Gotlands bönder fällde nästan alla gamla grova ekar. De symboliserade den illa sedda makten i Stockholm, och försvårade dessutom ängshävden, genom att eklöven bryts ned långsammare än andra löv som t.ex. ask och hassel. Just här i klosteränget fick ett antal av de gamla ekarna stå kvar.

Ängshävden upphörde sannolikt någon gång under början av 1900-talet. Lite senare, under 1940-talet, var änget igenvuxet och man ändrade markanvändningen till virkesproduktion, genom att plantera unga lövträd mellan de gamla ekarna.

År 1985 blev området naturreservat, och man inledde en process av att stegvis återställa den södra delen till sitt forna utseende. År 2005 blev det även skyddat som Natura2000-område. Periodvis släpptes betesdjur i det gamla änget. Först år 2013 återupptogs ängshävden igen.

En botanisk inventering, publicerad av Länsstyrelsen år 1985, finns tillgänglig här. År 2007 genomfördes även en inventering av lavar på ekarna, en rapport från 2009 finns här.