Lojsta – prästänget

Lojsta prästänge 2014
5

Fastighet

Lojsta annex 1:1

5

Areal

2,6 hektar

5

Markägare

kyrkan

5

Brukare

Lojsta ängskommitté

Info om slåtter och annat
  • Här är datum för fagning
  • Här är datum för slåtter

Här i änget låg det vid tiden för Kristi födelse en eller flera gårdar. Kvar idag är en husgrund. Intill gårdarna låg under järnåldern små åkrar och ängsmark. Kvar av hägnaderna kring markerna finns idag strängar av sten som ringlar sig fram.

Skattläggningskartan över socknen från år 1703 visar att södra delen av Lojsta socken till stor del var äng på den tiden. Det mesta är nu åker, en del betas och mycket har fått växa igen. Väster om den mark som idag hålls öppen har stora delar vuxit igen till lövskog.

Lojsta prästänge är ett av de mest välkända och välbesökta ängarna på Gotland, inte minst tack vare lojstaeken. Den är nästan åtta meter i omkrets och helt ihålig. Det är också träden som gör att änget uppfattas som ett verkligt utpräglat gotlandsänge: ekar med vidvuxna kronor, gott om klappad ask och mycket hasselbuskar. Här finns också enstaka lönn, tall, apel, rönn, hagtorn och skogskornell.

Den mångåriga hävden har skapat en mycket örtrik och tät markvegetation. I bredsrummen växer typiska ängsväxter som svinrot, klasefibbla och darrgräs. I skuggigare partier blir grässvålen mer dominerad av arter som rödklöver och maskrosor. Den ytterst känsliga örten svensk ögontröst har tidigare varit känd härifrån, och den har nu återetablerats på platsen.

Detta har varit prästjord långt bak i historien. Fram till mitten av 1900-talet sköttes också änget i kyrkans regi, men det är nu Lojsta ängskommitté som ansvarar för hävden.

Sedan år 2000 är prästänget del i ett kyrkoreservat.