Väte – Gullarve änge

Gullarve änge i Väte 2014
5

Fastighet

Väte Gullarve 1:13

5

Areal

3,5 hektar

5

Markägare

Henrik Pettersson, Gullarve, Väte

5

Brukare

Henrik Pettersson, Gullarve, Väte

Info om slåtter och annat
  • Här är datum för fagning
  • Här är datum för slåtter

I vad som idag är Gullarve änge låg vid tiden för Kristi födelse en eller flera gårdar. Kvar är tre husgrunder. Intill gårdarna låg det under järnåldern små åkrar och ängsmark. I ängsmarken tog man hö och löv till vinterfoder åt djuren. Åkrar och ängsmark var instängslade för att hålla betande djur borta. Kvar av dessa hägnader är de rader av sten, stensträngar, som ringlar sig fram en bit ifrån husgrunderna. En brya ligger i den norra delen.

Skattläggningskartan från 1701-02 visar att omfattande ängsmarker bredde ut sig söder om Gullarve vid den tiden. Här i änget finns också spår av äldre odling i form av röjda ytor omgivna av grunda diken.

Änget är indelat i ett flertal mindre delar med olika namn som: Kvie högården, Botarve högården, ustänget, lunden, bollsletu, basar’n, tuvdansen, ängsbacken, humlegården och tvärar. I basar’n, eller basaränget, fanns på 1930-talet en dansbana och där anordnades basar. På bollsletu spelades boll och pärk, och man kastade varpa.

Slätterna inramas av täta lövvastar. Här står rikligt med lundalm, björk, ask, ek samt skogskornell. På sina håll finns en del hassel, brakved och getapel. Änget är särskilt rikt på klappad lundalm. Ute i slätterna kan man finna mattor av ängsväxter som svinrot och höskallra, tillsammans med en mångfald örter som brudbröd, gullviva och orkidéerna brudsporre, krutbrännare och johannesnycklar.

Tidigare brukades änget av Gunvor och Harry Larsson. På den tiden var änget dubbelt så stort, ungefär sju hektar, men hälften har odlats upp. År 1969 tog Gertrud och Ove Pettersson vid, och de slog markerna ända in i början av 2000-talet, då Henrik övertog ansvaret för änget.